“Det som får människor att lida är inte händelserna, utan deras värdering av dem” Epiktetos (55 – 135).
Det är lämpligt att börja med denna stora reflektion från den grekiske filosofen Epiktetos, där han beskriver vikten av att göra en korrekt värdering och acceptans av situationen. Ibland tenderar vi att göra en negativ övervärdering av en situation, vilket gör att vi förvandlar ett mycket enkelt och kortvarigt problem till ett mycket tråkigt, komplicerat och komplext problem, som skadar oss och påverkar vår mentala och fysiska hälsa negativt. Det viktigaste är att inte tilldela en specifik situation mer betydelse än den har. Med denna lilla reflektion lägger jag till denna andra fras från filosofen.
“Människan är inte så mycket oroad över verkliga problem som över sina föreställda ångestkänslor kring sina verkliga problem”.
Det som han i princip säger är just det, att det inte är problemet eller situationen i sig, utan den mentala representationen vi gör, som skapar ångest.
Utifrån grunden att idrottsskador är normala och kommer att uppstå oavsett i livet för alla som regelbundet utövar sport eller fysisk aktivitet. Alla idrottare är utsatta för dem och kommer att skada sig under sin idrottskarriär, men det finns en rad faktorer som ökar sannolikheten för att drabbas av en skada. Genom att känna till och försöka kontrollera dessa faktorer kan vi förebygga vissa skador, minska deras allvarlighetsgrad, förkorta återhämtningstiden, stärka rehabiliteringsprogrammet och underlätta återgången till träning och tävling. I detta fall kommer vi att tala om en av de viktigaste faktorerna under hela skadeprocessen, stress.
Det förvånar oss inte längre att slå på TV:n, radion eller öppna en tidning och mötas av ordet stress, post-semesterstress, arbetsstress, postpartumstress, idrottsrelaterad stress och en lång rad andra. Vi har vant oss vid att höra detta begrepp och till och med att använda det i vårt dagliga språk.
Vet vi verkligen vad stress är och hur det påverkar oss?
Lazarus (1984) definierar stress som ”en särskild relation mellan personen och omgivningen som uppfattas som överväldigande eller som något som överstiger personens resurser och hotar välbefinnandet”. Med andra ord är det en subjektiv värdering där kraven från omgivningen överstiger de resurser jag har, vilket gör att situationen går utanför min kontroll. För att förstå allvaret och den stora påverkan stress har i samhället, kommer jag att presentera data från 2018 från Colegio Oficial de Psicólogos (COP). De genomförde en studie med personer mellan 18 och 64 år och drog slutsatsen att av tio personer bekräftar nio (96%) att de känt stress under det senaste året och fyra av tio har dessutom upplevt det kontinuerligt (42,1%). Detta skulle innebära att omkring 12,5 miljoner spanjorer lider av stress varje år och att det därför utgör ett problem i dagens samhälle.
Vilken påverkan har stress på idrottsskador?
Närvaron av stress hos en individ ökar sårbarheten för skador av flera skäl:
- Stress orsakar en överaktivering av musklerna vilket främjar trötthet och fysisk utmattning. Detta kan i sin tur leda till dålig användning och motorisk koordination, uppmärksamhetsstörningar och flexibilitetsproblem. Allt detta försämrar rörelsernas effektivitet och kvalitet, vilket ökar risken för att drabbas av en skada.
- Stress försvagar idrottarens immunförsvar, vilket gör att vi inte är lika förberedda och blir mer känsliga för en möjlig skada.
- I idrotten möter vi många situationer som ökar vår stressnivå, till exempel en idrottare som måste överträffa en poäng för att kunna delta i en specifik tävling. Det finns också personliga situationer som ökar vår stress och påverkar vår idrottsprestation negativt, till exempel en idrottare som innan träning eller tävling bråkar med sin partner. Alla dessa situationer kan öka vår aktiveringsnivå. En idrottare som inte når det optimala eller nödvändiga varningsläget lider av många konsekvenser i sin uppmärksamhetsbearbetning (sprider den). Dessa uppmärksamhetsbrister kan orsaka distraktioner, göra att man inte fokuserar på relevanta aspekter, ignorerar viktig information, gör misstag i utförandet av aktiviteten och fattar snabba och felaktiga beslut. Allt detta ökar sannolikheten för att drabbas av en skada.
- Följande på den tidigare punkten kan stress också orsaka motsatsen, en mycket låg aktiveringsnivå. Hur? Höga stressnivåer kan främja psykisk trötthet och därmed även fysisk trötthet, samt låga och apatiska sinnestillstånd, vilket gör det svårt för idrottaren att öka sin aktiveringsnivå och därmed nå sin optimala nivå för att prestera korrekt. Överdriven avslappning i idrottsutövning påverkar direkt vårt uppmärksamhetssystem (minskar det), vilket gör att vi gör uppmärksamhetsfel och slutar uppmärksamma relevanta aspekter, vilket främjar misstag och ökar risken för skador.
- Följande på en olämplig aktiveringsnivå ökar stress också impulsivitet och aggressivt och riskfyllt beteende. Det finns två sätt att reagera på en stressande situation, kamp eller flykt, i detta fall är impulsiva och aggressiva reaktioner en del av kampresponsen.
- Samma sätt är den andra stressresponsen flyktresponsen. Vissa idrottare har märkt att den period de är skadade är idealisk för att fly och undvika stressande situationer. Därför kan de ibland tack vare skadan undvika oönskade stimuli som orsakar stress.
- Stress och osäkerhetssituationer kan göra att idrottaren vill kontrollera situationen, ibland på ett överdrivet sätt vilket leder till överdriven fysisk aktivitet, till och med träning över sina fysiska och psykiska kapaciteter. Denna faktor kallas överträning. I dessa fall kan idrottaren ignorera sin egen sårbarhet för skada och sina fysiska kapaciteter vid det tillfället, överskrida den lämpliga träningsmängden, öka risken för skada och främja uppkomsten av en skada.
Därför kan stress på många olika sätt öka sårbarheten för skador, och det är därför nödvändigt med en tidig identifiering av de första stressymptomen för att genomföra en korrekt tidig intervention så att risken för skada minskar, återhämtningsperioden förkortas och man kan återgå till träning och tävling på bästa möjliga sätt.
Som redan nämnts uppmuntrar själva naturen av fysisk aktivitet och sport till att skador uppstår, så som ordspråket säger ”bättre att förebygga än att bota”. Men om vi har skadat oss är det idealiskt att anta ett positivt perspektiv, sätta ett mål, vara motiverad och ha en resilient mentalitet.
Och, vad är en resilient idrottare? Vi är idag bombarderade med begreppet resiliens, definierat som förmågan att anpassa sig till extrema situationer, mycket svåra situationer, att övervinna dem, lära sig och komma ut starkare. Under skadeperioden måste vi anta en resilient mentalitet så att vi kan använda vilotiden för att fortsätta lära oss och träna andra viktiga aspekter i idrottsutövningen, de psykologiska aspekterna, och använda skadan som en möjlighet att fortsätta växa som idrottare.
Därför måste vi som slutsats ta hänsyn till vikten av vårt sinne för vår fysiska hälsa, särskilt stressens roll i idrottsskador. Med vetskap om dess betydelse är det lämpligt att känna sig själv väl och kunna identifiera de första stressymptomen så att man kan börja arbeta med detta för att minska risken för skador, förbättra vår idrottsprestation och främja vårt välbefinnande.
