8 juni är Världshavets dag. Årets tema är "Havet: liv och försörjning".
Vi måste vara medvetna om att havet förser oss med minst hälften av det syre som produceras i världen, rymmer 90 procent av planetens biologiska mångfald och täcker 70 procent av dess yta. Dessutom påverkar det väderfenomen och klimat och hyser imponerande arter som finner sitt hem där. Havet ger oss många fördelar och hjälper oss att försörja oss, och därför måste vi nu mer än någonsin skydda det.
HAVEN
Mer än hälften av havs- och oceanvattnen är fria från regleringar eller lagar, de är internationellt vatten, vilket innebär att förvaltningen av den biologiska mångfalden som lever där eller havets tillstånd inte är någons prioritet eller "problem".
Miljökrisen påverkar havsvattnen dramatiskt och sätter den biologiska mångfalden som lever där i kritisk risk. Det blir allt svårare att möta det klimatrelaterade hotet orsakat av föroreningar och överproduktion, och följaktligen blir konsekvenserna allt allvarligare. Nästan 100 % av populationerna av stora fiskar är praktiskt taget utplånade, och hälften av korallreven har redan försvunnit.
Den globala uppvärmningen överstiger redan med 1 procent den förindustriella nivån, vilket resulterar i varmare och surare hav som är mindre beboeliga. Data visar att havet absorberar praktiskt taget all värme från klimatsystemet. Dessutom bidrar avsmältningen av glaciärernas isblock till att havsnivån stiger, vilket också kommer att få negativa effekter på de arter som lever där och på människor, eftersom naturkatastrofer blir och kommer att bli allt vanligare och påverka städer som ligger bara några meter över havsnivån samt små öar.
Å andra sidan är ökningen av turismen också en faktor som förändrar situationen för havsvattnen, som står för 80 % av världens turism. Sjöfart påverkar också hav och oceaner, eftersom tusentals fartyg dagligen seglar på saltvatten och transporterar varor. Föroreningsspåret kan ses från rymden. Konsekvenserna av sjöfrakt är vatten- och biodiversitetsförorening samt bullerförorening.
En annan stor fiende till havet är plast, ett ämne som inte bryts ner, inte försvinner, och om det inte återvinns hamnar det i havet. Det finns idag inget hav utan plast, från ytan till havsbotten, och även i magarna på de arter som lever där.
BLÅVALEN
Detta stora däggdjur, klassat som den största djurarten på planeten, som lever i alla världens hav och kommunicerar med ljud som är oförståeliga för människans öra, är i allvarlig fara trots att det har varit skyddat i årtionden.
Det finns många orsaker som förklarar denna sårbarhet; en av dem är oavsiktliga fångster när valar fastnar i fisknät från båtar utan att vara fiskarnas huvudsakliga mål. Nordatlantisk rättval och knölval i Arabiska havet är de mest drabbade, men många arter, som delfiner och tumlare, blir också inblandade i oavsiktliga fångster.
Å andra sidan är klimatförändringar också en faktor som motiverar hotet mot valarnas överlevnad. Ökningen av vattentemperaturen och avsmältningen av glaciärer och havsis påverkar allvarligt valarna som lever i Arktis och Antarktis, eftersom de är "utrustade" med ett fettlager som skyddar dem mot kylan; men om det inte är kallt blir det för varmt för dem. Å andra sidan påverkar avfall från oljeindustrin, textilindustrin, hamnar och soptippar också valarnas liv allvarligt, eftersom deras naturliga livsmiljö minskar eller förorenas, och de lider av fysiska skador som hörselförlust. Dessutom stabiliseras partiklar från kemikalier som finns kvar i miljön och förflyttas med luftströmmar när de når Arktis. De låga temperaturerna och avsaknaden av bakterieaktivitet förhindrar att dessa föroreningar bryts ner och de ackumuleras gradvis och oavbrutet i valarnas vävnader.
Valar används dessutom i vissa länder för att sälja kött och olja. Denna praxis började för två sekler sedan, och även om valjakt och kommersiell användning har varit förbjuden enligt lag sedan 1986, fortsätter den i länder som Norge, Island och Japan, under det tveksamma påståendet att det sker för vetenskapliga forskningsändamål.
HAJAR
Hajar är toppredatorer i näringskedjan och spelar en avgörande roll för havens bevarande. De är också en av de stora havsarter som befinner sig i ett kritiskt tillstånd. Studier visar att hajpopulationen har minskat med mer än 70 procent under de senaste 50 åren. Enligt forskaren Richard Sherley vid University of Exeter finns det idag tre hajar för varje tio som fanns i haven 1970.
Den främsta orsaken har varit överfiske; från hajar tas kött, fenor och leverolja. Dessutom är de mål för sportfiske och offer för stora fisknät. Fisket i havet har ökat trycket på dessa arter 18 gånger sedan 1970.
De mest sårbara hajarterna är hammaren, vitspetsen och den jättelika hammaren. Dessutom har dessa populationer den lägsta andelen skydd enligt lagar och regler för marina arter.
SÄLAR
Detta djur, som alltid har jagats av pälsjägare, hotas nu av klimatförändringar. Sälarnas dödlighet har ökat kraftigt på grund av den globala uppvärmningen, vilket de senaste uppgifterna visar: i Kanada dog åtta av tio nyfödda sälar under 2020 på grund av de höga temperaturerna. Sälungar växer upp på isflak, men Atlanten har minskat sin ismängd med 20 procent. Varje år tillåts jakt på 300 000 sälungar för att sälja deras päls, vilket också försvårar deras fortplantning och överlevnad.
Att ta hand om havet och dess biologiska mångfald är av avgörande betydelse för att vi ska kunna fortsätta bli rörda av att se en val komma upp till ytan eller den vita huden på en säl som dyker ner i vattnet. Om det inte finns några hajar, vad kommer då att inspirera nästa Steven Spielberg att skapa ett mästerverk?
Det finns lösningar på alla problem, och genom att arbeta tillsammans kommer vi att övervinna alla hinder vi möter på vägen.
Glad havets dag!
